Historia genom stilar och epoker

Man kan datera objekt genom att känna igen de olika mönster och tekniker som använts genom seklerna.

Barocken som dominerade inom konsten under 1600-talet och en bit in på 1700-talet uppvisar en rikt ornamenterad arkitektur och storslagna utsmyckningar. Den brukar anses vara pompös och tungt dekorerad. Paradexemplet är Louis XIV: s Versailles, som under denna tid var Europas kulturcentrum. På franska betyder ordet ”baroque” vidunderlig och oregelbunden. Färgvalet inom barock konst tenderar till att vara mörkt och den kontrasterar markant mot den ljusare inriktning som följde strax därefter.

Rokokon kan beskrivas som pastellernas tidevarv, detta visas av konstnärer som Jean-Marc Nattier och Jean-Honoré Fragonard. Under 1700-talet uppstod denna stil som en nättare variant än barocken. Man använde gärna snäckmotiv i dekoren och konsten gavs utrymme för nytänkande, den strikta symmetrin som präglar medeltida formgivning frångicks. Ornamenteringen kunde vara riklig men mera lugna varianter fanns, till exempel den gustavianska formgivningen som kopierats in i våra dagar. En lyckad kommersialisering av denna gamla stil var IKEA´s gustavianska satsning på 90-talet, som visade att hemmet kunde möbleras med praktisk och vacker inredning i ljusa färger och av antikt snitt.

Empirstil, nyklassicismen, vid sekelskiftet 1800 var en återupplivning av de gamla grekiska och romerska stilidealen. Denna tolkning av det antika Rom visade på raka, ljusa, osmyckade kolumner och klädedräkt à la grecque för damerna, det vill säga tunna, långa tunikor, gärna i vitt.

Arkitektonisk så blev byggnaderna mer sparsmakade på utsidan där bärande konstruktioner som kolonner visas öppet på exteriören både som dekoration och funktion.

Stilen togs från de antika lämningarna och konstverk som fanns runtom i Europa efter Romarrikets fall. En bidragande faktor var återupptäckten av Pompeii som började grävas ut.

Under senare delen av 1800-talet uppkom den viktorianska eran, på svenska också kallad oskariansk, efter Oskar II. Ännu en gång ett rikt ornamenterat stilspråk som nu sammanföll med en raskt spridd industrialisering med möjlighet till massproduktion för en växande marknad. Den viktorianska stilen tog gärna influenser från samtliga tidigare epoker och från österlandet. Den uppvisade ett romantiskt vurmande för medeltiden, vilket tog sig uttryck både i konst och arkitektur med den så kallade nygotiken.

Jugend, också kallad Art Nouveau, uppstod runt sekelskiftet 1900 som en dekor med flytande linjeföring. Den efterliknade organiska mönster med växter och blommotiv. En känd affischkonstnär under denna tid var Alfons Mucha. Exempel på byggnader i denna stil är Thielska galleriet och Centralbadet i Stockholm.

Under mellankrigstiden uppkom Art Deco som sedermera ledde vägen till funktionalismen. Detta är en praktisk stil med förkärlek för räta linjer och geometriska former, gärna kombinerat med starka färger. Kubismen var en klar influens och ett ståtligt exempel inom arkitektur är Chrysler Building i New York.

Stilen inkorporerar modern teknologi, bland annat det faktum att transportfordon under denna tid fick alltmer aerodynamisk form. Detta ledde till att en mängd vardagsföremål gjordes ordentligt strömlinjeformade trots att de aldrig skulle komma att känna av någon fartvind, exempelvis så gjordes rundade brödrostar och radioapparater med fartrand längs med sidan i förkromad metall.