Egendesign: Kunden har rätt… att välja

2014 var Lana Hopkins ute och handlade, hon fann då en beställningsbar produkt, en vara man själv sätter samman innan köpet. I detta fall handlade det om att ”Bygga en nallebjörn”, ett blivande gosedjur där köparen väljer form, päls och kläder till en vara som sedan produceras enligt de givna ramarna. Detta ledde kvickt till grundandet av hennes företag “Mon Purse” som nu säljs i elva butiker i Australien, två i Stor Britannien och tre i USA.

Deras försäljning av handväskor har varit mycket framgångsrik och förra december, 2016, sålde de för nästan 2 miljoner dollar. Priserna varierar från 75 – 620 $ per väska och klienterna kan välja mellan 19 olika väskmodeller i 35 olika färger. Bara dessa parametrar innebär över 600 olika varianter och därutöver kan man välja färg på foder och ytterligare accessoriska detaljer.

Väskindustrin är ytterligare ett exempel där den specialbeställda produkten, direkt anpassad till kunden, har slagit igenom. Inom bilindustrin är detta legio. Skräddarna har också sett potentialen. På nätet kan man själv skapa en kostym med rätt mått, eget val av tyg, slag, knäppning, antal fickor etc.

Denna måttbeställning, “mass customization”, ger gott om val, men inom ramar för vad producenten tillåter. Tidigare taktik att trendkänsliga inköpare fyller en affär med varor och sedan hoppas att dessa säljer måste nu revideras. Med denna metod är alla varor som levereras till affären redan sålda, så det blir inget kvarstående lager kvar. Således ännu en kostnadssänkning.

Denna anpassning är en metod där man effektivt senarelägger specialiseringen av en vara så att den sker så sent som möjligt i produktionskedjan.

Man har möjlighet att möta kundens individuella önskemål med massproduktionens effektivitet till en produktionskostnad som ligger nära priset för massproduktion. Detta utan att kompromissa med kostnad, leverans och kvalitet.